Varför är automatisering viktigt vid språkinlärning?



Automatisering avlastar arbetsminnet

Så länge läsning och stavning inte är automatiserad kommer barnet att behöva ljuda ut delar av texterna och/eller fundera kring stavning. Detta görs i arbetsminnet och gör läsning och skrivande långsamt och ansträngande.

Även läsförståelsen och förmågan att utveckla egna resonemang påverkas, eftersom den begränsade kapaciteten i arbetsminnet går åt till avkodning och stavning.

Detta kan liknas vid bilkörning, en automatiserad bilförare kan med lätthet föra ett komplext samtal under bilkörningen medan en nybörjare med bristande automatisering har fullt upp med att hålla koll på koppling och speglar och har inte möjlighet att hänga med i samtalet.

Att ha en bristande automatisering av läs- och skrivförmågan påverkar också barnets energinivå eftersom arbetsminnet är mycket mer energikrävande än automatiserad kunskap, som kräver liten ansträngning.
Detta får till effekt att orken påverkas, vilket förstärker svårigheterna och gör att barnet kan hamna efter i skolan.


Barn med dyslexi har svårt att automatisera

Nyare forskning (M. Hedenius) visar att barn med dyslexi har svårt att automatisera, det vill säga ett nedsatt procedurminne.

Detta skulle kunna förklara varför det inte alltid fungerar att endast förstå eller anstränga sig mer vid inlärningstillfället (dag ett) eftersom att kunskapen inte konsolideras/sparas under natten och därför till stora delar är förlorad på dag två.

Forskningen är gjord på implicit kunskap, det vill säga att hjärnan lär sig mönster eller strukturer som är omedvetna vid inlärningstillfället. Detta sätt att lära liknar språkinlärning som ofta sker, till stor del, på ett omedvetet plan. Vi vet att det är på ett visst sätt men vi vet inte varför.


Preliminär sammanfattning REMEMBR (M. Hedenius)



- 
 Barn med dyslexi tycks ha nedsatt procedurminne (på          gruppnivå)

-  
Nedsättningen tycks vara kopplad till konsolideringsfasen

-   Nedsatt procedurminne predicerar unik varians i läsförmåga,
     oberoende av RAN (Rapid naming) och
     fonologiskmedvetenhet

-   Resultaten i linje med en multifaktoriell modell av dyslexi

M. Hedenius forskning kan du lyssna på i hennes presentation Procedurminne och språk och läsförmåga.


Kan lärande med bilder underlätta automatisering?

I projektet undersöker vi om bilder fastnar bättre än abstrakta begrepp och ord för barn med dyslexi. Det finns forskning från olika håll som visar att bilder skapar starka minnen och avlastar arbetsminnet. Nedan har vi sammanfattat exempel.

1. 
Bilder använder en annan kapacitet av ditt arbetsminne.

    Detta gör att du effektivare använder ditt arbetsminne
    eftersom du använder flera av dess olika kanaler
    med skilda kapaciteter.

2. Bilder har fler kopplingar i hjärnan än abstrakta begrepp,
     ljud och implicita mönster.

     Detta är anledningen till att, bland annat, minnesmästare
     kopplar ihop siffror (som har få egna kopplingar) med
     konkreta substantiv.
     Ett annat exempel är Mappias visuella multiplikationstabell
     som på liknande sätt använder bilder istället för siffror.

3. Bilder underlättar särskiljande av liknande begrepp och ljud.

     För att hjärnan ska kunna automatisera ett minne behöver
     det vara tydligt, särskilt från andra liknande minnen, annars
     förblir de som en anonym grupp av människor som inte
     går att särskilja som personer.

4. Forskare M. Hedenius har i en begränsad studie sett att barn
     med dyslexi har ett bättre bildminne (deklarativt minne).
     Vilket skulle kunna tyda på att bilder skulle kunna vara
     en styrka för barn med dyslexi.


Ljudning är viktigt


"2014 gav Statens beredning för medicinsk utvärdering ut en sammanställning av svensk och internationell forskning som utvärderar tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi.

Där slås bland annat fast att om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt så förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmågan att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad."

Ovan är ett citat från Lotta Nylander, läs mer i artikeln " Ljudning är A och O för att knäcka läskoden".